Ett inlägg om hur det varit, kind of.

Något vettigt borde jag väl kunna få ur mig? Något! Försöker verkligen tvinga mig själv att komma på något att skriva om. Något som spelar roll. Jag skulle kunna skriva att jag har läst en bok. 14 år till salu, och jag kan säga att den är bra. Men hur intressant är det på en skala från 1 - 10? Inte alls.

Nej det e snarare inehållet i den, sättet den berör mig på. Inte för att den på något sätt drar upp delar utav mitt liv över huvud taget. Jag har inte blivit våldtagen, jag har inte horat. Men nog har jag på samma sätt som tjejen i boken försökt bli av med det jobbiga, sökt tröst hos hästarna och nästan totalt förstört en hel familj.

Ångest.

Olika sätt att dämpa ångesten. Det ena värre än det andra. Testar på allt som går att komma på och upptäcker att allt bara blir ännu värre när det är avklarat. Ändå gör man om det. Gång på gång. Trycker ner sig själv i allt en gång till, och igen, den onda spiralen.

Jag har tur. Jag har ett bra liv. Jag mår inte längre så som jag en gång gjorde. Jag vet hur det blir om jag kommer igång igen. Därför står jag emot. Även om jag inte vill, så finns det speciellt en person som jag inte skulle kunna klara av att såra. Det är därför jag stått emot. Nu är jag oerhört tacksam för det.

Kommentarer
Postat av: Anonym

rätt om vad?

2009-03-08 @ 23:10:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0