Dup dup

Jag är hemma nu. Hemma i min säng med min katt brevid mig. Jag är nöjd och med ett stort leende på läpparna. Flygplanet kraschade inte uppenbarligen. Jag lever helt enkelt. Och ibland känns det bara tillräckligt. Men trött är jag, och klockan har jag egentligen 0 koll på. Det e ju så att Sverige är 6 timmar före Florida.. Och natten mellan den 5e och 6e sov jag kanske 4 timmar. Anledning? Jag kunde inte sova.. Anledning? Jag tänkte, lät tankarna flyga lite sosm de ville utan att styra dem. Dåligt. Mycket dåligt. Iallafall så gick vi upp klockan halv 6 på morgonen för att flyga till Chicago. Därifrån gick planet halv 5 (lokal tid och där va det också tidsskillnad med 1 h s det blev 5 timmars tidsskillnad om jag inte minns fel) i vilket fulla fall som helst så blev det att jag då vart uppe i 9 h då. Sen var det ju flygplanet och det va 7 timmar till. =16 h -1 då jag lyckades sova och så landade vi i vilketfall som helst i sthlm kl 08.00 typ. vaken sen dess fram till .,,,....

Nej allvarligt talat det där blir hur jävla komplicerat som helst. jag fattar ingenting jag vet bara att jag är trött, tidskillnad hit och dit, vi åkte iallafall från hotellet i Orlando 6 och kom hem klockan 8 dagen efter. Båda lokaltid. Under denna tid sov jag i 1 timma. Jag är trött. Är iallafall vad jag vill komma fram till. Sen sov jag visst 2 h nu på em ockkså...

Stört inlägg detta blev då. Whatever.

Kommentarer
Postat av: Katinka

Välkommen hem får man väl säga då!

2009-01-08 @ 12:10:37
URL: http://presentabel.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0