bara för att
Idag var det dags igen, allt bara kom, och jag bara ville att min mamma skulle finnas bredvid mig.
Vad är meningen egentligen, meningen med att försöka men allt blir ändå fel, meningen med att bara vara sig själv och säga att det spelar ingen roll vad folk tycker om mig för jag är bara mig själv och deal with it om ni inte klarar av det.
Men så är det ju inte, iallafall inte för mig, för jag bara sitter här och oroar mig över att allt som betyder något för mig kommer jag att putta bort på ett eller annat sätt, som jag brukar göra med bra personer. Eller personer och personer, karlar.
Men nu är det ändå skillnad på ett sätt, för jag har ju Mr M. Men vad gör det när det ändå bara är oros känslor för det ena och det andra och det tredje och femtielfte. Ja, jag vet inte vad jag ska göra bara, att städa är nog en bra idè äta lite mat jobba röven av sig kanske å bli klar med den här skiten.
Juste
På tal om jobb ska jag på jobbintervju idag.
Och jag missade kurator tiden idag. Fy skam på lilla mig då.
