Kompis det går bra nu

Det gäller att ta vara på den tiden som jag har när jag mår bra, som idag när Oliven inte gråtade eller tjaffsade minsta lilla när han skulle somna och inte när Mia drog heller. Jag blir bara glad. Och nu sitter och står jag här inne i köket om vart annat och diskar och sitter framför datorn. Det är såhär det ska vara. Det ska bara vara bra! Även när jag är själv, för nu känner jag mig sällan ensam längre. Igår var jag ju helt själv hemma och katterna ute och gangstade sig och jag hade det ändå bara bra. Jag skulle kunna börja analysera nu men det orkar jag inte, för jag vet inte varför det känns så som det gör, och jag behöver inte veta. För nu känns det bra. Och det är bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0