att få avreagera sig
Ibland önskar jag att jag va starkare än vad jag är, att kunna säga åt den där irriterande jävla människan att jag inte tycker om henne. Att jag inte vill vara med henne. Men istället sätter jag på ett fejkat fejs och försöker vara trevlig. Så jävla falskt bara. Jag är ju inte det egentligen, men någon stans känner jag ändå att gränsen går. Det här är ändå någon som jag är tvungen att stå ut med så då är det egentligen bara lika bra att försöka vara snäll.
Så, när jag inte är en sån som pratar skit om andra, med andra, ja då får jag få ur mig dessa aggressioner på annat sätt. Genom att prata skit om henne med mig själv, skriva av mig här, men ändå inte säga alldeles för mycket för då är jag ju elak. Och det är det jag försöker att inte vara. Även om jag många gånger är det, elak. Men de gångerna har jag oftast en bra anledning till det, antagligen säger eller gör jag det jag gör för att jag bryr mig om människan. Men genom att prata skit om en människa bara för att den irriterar mig, det är inget jag kan göra. Så istället sitter jag här frustrerad, irriterad, på henne, på mig för att jag inte bara kan säga åt henne att hålla käften.
Men jag kan inte, för den här Jävla kärringen kanske egentligen är en snäll gumma?
