ouhff

Vad kan det vara som gör att jag blir så rädd och inte beter mig som mig själv?
Så det är nu jag måste börja analysera mig själv. När är det jag beter mig på detta sätt? Dagen efter att jag har druckit framförallt. Tragiskt så är det, och jag vet att det är så men ändå så håller jag på. Jag vet vad jag mår bra av och det är att vara med personer som jag mår bra av att vara med. Uppenbart egentligen men varför kan det då inte vara så pass mycket enklare än vad det egentligen är? Jag dras på något sätt till personer som jag inte är bra för mig, har försökt att analysera och tänka på om han verkligen är en person som jag ska vara och umgås med. Jag vet inte. Jag mår bra av att vara med honom så är det ju men jag vet ändå inte. Jag känner inte igen mig själv, jag är så grinig och bitchig igen. Trivs inte tillsammans med den delen av mig, det var ett tag sen hon var uppe på ytan. Hon har legat gömd i en garderob men så en dag letar jag gamla kläder och så helt plötsligt såg hon chansen att än en gång ta mig i sitt våld och än en gång ser det ut som att hon har lyckats. Men det finns dock en skillnad denna gång, denhär gången vet jag hur det känns att må bra, jag vet vilken person jag är och jag vet att jag kan klara det! Vilket jag också tänker göra, och snabbt den här gången, utan att dra ner annat folk i skiten som inte behöver lyssna och vara med mig under de tillfällena jag inte känner mig 100%ig. Men nu känns det bättre jag har fått skriva av mig, ska ta och klä på mig för snart kmr farmor och farfar =)