ouhff

Vad är det som händer med mig, egentligen? Ja vill gärna tro att det är tonåren som spökar, det skulle vara simpelt och jag hoppas verklilgen att det är så. Varför annars skulle jag ha sovit i 9 timmar inatt och säkert ännu längre om inte morsan ringt och väckt mig. Pappa påstår att jag inte mår så bra och försöker sova bort mina problem och det kanske skulle vara en bra teori, om det va så att jag hade en anledning att må dåligt. Allt det som har hänt har jag bearbetat (?), visst, jag har väl skrattat mycket åt det som hänt men jag tycker inte det spelar någon roll för jag har ju bölat åt det också? Och skrattandet gör ju ändå att jag tänker på det i små doser och det måste ju vara att bearbeta? Eller? Kanske inte ändå, men hur ska man då göra för att må bra efter att man vart med om jobbiga saker. Jag vet inte, men vad jag däremot vet är att jag i grund och botten mår bra. Men nu kan det nog vara så att jag har en mindre svacka som alla kan ha. Det är normalt. Enklast somsagt vara att skylla på tonåren och att det är därför jag sover, men jag tror det finns något mer bakom ändå.