Botten?
Nyss hemkommen efter en inte så jätte spännande utekväll som började med att jag träffade M nere på kallhälls station. Kändes reletivt galet att han orkade åka så långt endast för att lyssna på mig och mitt prat. Personen som jag en gång blev försälskad i verkar dock ha försvunnit totalt, kvar finns bara en tragisk människa utan framtidsplaner eller vilja att bli en bra och lycklig människa. Känns hemskt att säga så om honom men det var den synen jag fick av honom. Han sa att det jag gjort endast tog upp en jätte liten del i något som var så mycket större. Fick dock aldrig svar på vad detta var. Han brydde sig inte längre helt enkelt. Och i mina ögon är det riktigt jävla farligt, när man inte bryr sig längre. Nu är slutet nått på det jag och han hade. Tänker fortfarande hålla kvar på min paus, se till att såren blir helt läkta innan jag går vidare. Spelar ingen roll vad som än händer, jag ska vara hel innan jag går vidare.
Efter mötet med honom så gick jag hem till Emily, vi satt inte där så länge utan drog vidare till donken där vi beställde en cheeseburgare och en Cola. Kärlek till dig Emily då jag glömt alla mina pengar och allt hemma.
Kommer inte ihåg exakt allt vad vi pratade om, det blev så mycket då det lätt blir så när vi väl kommit igång. Svårt för oss att sluta då. Gemensamma kompisar och en massa om livet över huvud taget, hur man ska bete sig i olika situationer och när det inte länge går för ens eget psyke. Det finns så många som mår dåligt och behöver hjälp, men jag känner att nu räcker det med att jag räcker fram handen och hjälper de att komma upp istället för att lyfta upp personen i fråga och ställa den rakt. Något tycker jag att varje enskild individ ska kunna göra själv. Visst jag har många gånger behövt stöd utav mina nära och kära när det har varit dåligt, men tycker ändå att jag lyckats ta hand om mig själv rätt bra också.. Jag försöker iallafall, vill inte vara en så stor börda för andra. Morsan har fått höra mycket, men det vet jag bara gör henne gladare för då vet hon hur hon kan hjälpa mig, tar det för mycket på henne hoppas jag att hon också säger ifrån. Svårt att tro det dock, men vem vet. Aja dags att sova.
Efter mötet med honom så gick jag hem till Emily, vi satt inte där så länge utan drog vidare till donken där vi beställde en cheeseburgare och en Cola. Kärlek till dig Emily då jag glömt alla mina pengar och allt hemma.
Kommer inte ihåg exakt allt vad vi pratade om, det blev så mycket då det lätt blir så när vi väl kommit igång. Svårt för oss att sluta då. Gemensamma kompisar och en massa om livet över huvud taget, hur man ska bete sig i olika situationer och när det inte länge går för ens eget psyke. Det finns så många som mår dåligt och behöver hjälp, men jag känner att nu räcker det med att jag räcker fram handen och hjälper de att komma upp istället för att lyfta upp personen i fråga och ställa den rakt. Något tycker jag att varje enskild individ ska kunna göra själv. Visst jag har många gånger behövt stöd utav mina nära och kära när det har varit dåligt, men tycker ändå att jag lyckats ta hand om mig själv rätt bra också.. Jag försöker iallafall, vill inte vara en så stor börda för andra. Morsan har fått höra mycket, men det vet jag bara gör henne gladare för då vet hon hur hon kan hjälpa mig, tar det för mycket på henne hoppas jag att hon också säger ifrån. Svårt att tro det dock, men vem vet. Aja dags att sova.
Kommentarer
Trackback
